Avgifter för kortinlösen: så läser du avtalet

Från kortköp till avgift: så uppstår posten i avtalet

När en kund betalar med kort sker först en auktorisation: terminalen kommunicerar med kundens bank, som kontrollerar täckning och att kortet inte är spärrat eller stulet. Därefter följer capture, insamlingen, där transaktionsinformationen skickas via ett kortnätverk som Visa eller Mastercard till din bank. Sist förs pengarna över till företagets företagskonto. Swedbank Pay beskriver kedjan i dessa tre steg och konstaterar att transaktionsavgiften inte bara är en inlösenavgift, utan en avgift för hela kedjan från bank till kortnätverk.

Avgiftens storlek varierar enligt Swedbank Pay med flera faktorer, bland annat korttyp och köpets storlek. Kassaguiden anger att avgiften normalt består av interbankavgift (interchange fee), kortföretagens avgift och inlösarens marginal, och att totalen brukar ligga på 0,29–2,50 % av transaktionsbeloppet beroende på korttyp och inlösare. Läs därför posten uppdelad i avtalet, inte bara som en totalsiffra: endast en av de tre delarna sätts av din leverantör.

Inlösen är dessutom en reglerad tjänst. Enligt lagen (2010:751) om betaltjänster omfattar betaltjänster bland annat inlösen av transaktionsbelopp där ett betalningsinstrument använts. Den som tillhandahåller tjänsterna kallas betalningsinstitut och behöver tillstånd från Finansinspektionen. FI tar 405 000 kronor för prövning av en ansökan om tillstånd och minst 150 000 kronor per år i tillsynsavgift för betalningsinstitut enligt Finansinspektionens sida om betaltjänster. Kostnaden ligger hos leverantören, inte hos dig, men den visar att inlösen inte är en gratistjänst som någon i kedjan kan tillhandahålla utan intäkt.

Steg-för-steg: hur en korttransaktion blir avgift

Dela upp avgiften: interchange, kortnätverk och inlösarmarginal

Interbankavgiften (interchange) är delen som går mellan inlösande och utgivande bank. Kortföretagens avgift går till nätverken, exempelvis Visa och Mastercard. Inlösarens marginal bestämmer din leverantör själv, och den är normalt den enda del som går att förhandla om; de två första styrs av nätverkens regler och av EU-reglering.

EU:s regler begränsar interbankavgiften till max 0,2 % för debitkort och 0,3 % för kreditkort, enligt Kassaguiden. Ändå varierar den totala avgiften mellan leverantörer, eftersom kortföretagens avgift och inlösarens marginal läggs ovanpå interbankavgiften. Be om en prisbilaga där de tre delarna redovisas separat per korttyp. Först då ser du hur stor del av procentsatsen du betalar som är förhandlingsbar och hur stor del som är styrd uppifrån kedjan.

Kontrollera också om inlösaren tar betalt i procent, i fasta ören eller båda. Stripe beskriver att transaktionsavgifter kan bestå av en procentandel av transaktionsvärdet och en fast avgift per transaktion, och att priserna kan variera beroende på faktorer som om kortet dras, förs in eller knappas in manuellt samt på bransch eller verksamhetsform. En manuellt inknappad transaktion kan alltså prissättas annorlunda än en terminaldragning i din prisbilaga.

Debet eller kredit – och hur kortmixen slår i avtalet

Debetkort har alltid lägre avgifter än kreditkort. Enligt Kassaguiden ligger svenska avgifter för debitkort normalt på 0,29–1,50 %, medan kreditkort ligger på 0,85–2,50 %. Samma översikt pekar på att branschens kortmix spelar roll: restauranger har ofta högre andel kreditkortsbetalningar, särskilt från internationella gäster, medan dagligvaruhandeln domineras av debitkort. Din faktiska kortmix avgör alltså vad avtalet kostar i praktiken.

Räkna fram din egen mix innan du jämför procentsatser. Ta fram andelen debet respektive kredit i din transaktionsstatistik och hur stor andel av korten som är utländska, och be leverantören prissätta varje kategori för sig. Ett avtal som ser billigt ut på en genomsnittlig procent kan bli dyrt om din mix domineras av kreditkort.

Jämför sedan avtalets procentsatser mot dina egna andelar, inte mot ett generellt riktmärke för branschen i stort. Om avtalet till exempel anger en enhetlig procentsats för alla kort, räkna ut vad den nivån kostar vid en kreditkortsdominerad mix jämfört med en debetdominerad, och ställ det mot de intervall Kassaguiden anger för respektive korttyp. Skillnaden mellan utfallen är den risk du tar om kortmixen förändras under avtalsperioden.

Avgifter för debet- och kreditkort i Sverige (2024)

Hitta alla avgiftsposter – inte bara transaktionsprocenten

Utöver transaktionsavgiften förekommer enligt Stripes genomgång av kortbehandlingsavgifter månadsavgifter för exempelvis kontounderhåll, rapportering och kundsupport, avgifter för terminaler eller utrustning som kan vara engångs- eller återkommande, gateway-avgifter för onlinetransaktioner som kan bestå av startavgifter, månadsavgifter och avgifter per transaktion, samt avgifter kopplade till PCI-efterlevnad. Gå igenom avtalets prisbilaga mot den listan post för post.

Kontrollera särskilt om det finns en fast avgift per köp vid sidan av procenten. Stripe anger att transaktionsavgifter kan bestå av både en procentandel och en fast avgift per transaktion. En fast avgift per köp slår hårdast mot små transaktioner: många köp under några hundralappar påverkas mer än ett fåtal stora köp, även om procentsatsen är identisk.

Jämför med publicerade nivåer för ett riktmärke. Kassaguiden anger terminaler från 481 kr/mån vid 48 månaders avtal, ett Bas-paket med 1,00 % på alla kort och ett Plus-paket med 0,50 % på debit- och kreditkort, samt avtalsperioder på 24, 36 eller 48 månader. Swedbank Pay uppger 0 kr i startkostnad, från 0,79 % per transaktion och kostnadsfri tillgång till sin företagsportal. Stripe anger som motexempel att företaget inte tar ut några månads- eller startavgifter. Notera vilka poster som är startkostnader, löpande kostnader och kostnader som överlever avtalsperioden.

Fördelar och nackdelar med fasta vs rörliga avgifter

Räkna om avtalet till kronor: effektiv avgift per månad

Rörlig procent, fasta ören och månadskostnader måste slås ihop till en enda siffra för att gå att jämföra. Använd formeln: (omsättning × rörlig procentsats + antal köp × fast avgift per köp + månadsavgifter och utrustningskostnader) ÷ kortomsättning. Resultatet är avtalets effektiva avgift, uttryckt i procent av det du faktiskt säljer för med kort.

Räkneexempel med dina egna tal i två steg. Anta 300 000 kr i kortomsättning under en månad och en transaktionsavgift på 1,00 % enligt Kassaguiden: 3 000 kr, vilket ger 1,00 % effektiv avgift innan fasta kostnader. Lägg sedan till terminalhyran enligt prislistan i avsnittet om alla avgiftsposter och en fast avgift per köp; effekten syns direkt, eftersom en fast post inte sjunker när köpen blir mindre.

Ställ sedan resultatet mot intervallen för debit- och kreditkort i avsnittet om kortmix och mot de publicerade nivåerna i avsnittet om alla avgiftsposter. Hamnar din effektiva avgift över intervallet för din faktiska kortmix har du underlag för omförhandling. Räkna på flera nivåer av omsättning: terminalhyran och månadsavgifterna utgör en fast andel som blir relativt sett dyrare i en månad med låg försäljning.

Förhandlingsläget: volym, internationella kort och transparens

Hög omsättning är din förhandlingsfördel. Kassaguiden skriver att många inlösare erbjuder volymrabatter vid förhandling och att du bör jämföra transaktionsavgiften som en del av den totala kassasystemkostnaden, inte isolerat. Ta med både kortomsättning och antal transaktioner i underlaget, eftersom en fast avgift per köp får stor effekt vid många små köp.

Fråga särskilt om internationella kort och om kreditkort. Kassaguiden påpekar att internationella kort ofta har högre avgifter, vilket är avgörande om du har utländska kunder, och att kreditkortsavgiften ligger över debetkortsavgiften. Begär att avtalet prissätter inrikes debet, inrikes kredit och utländska kort var för sig, så att du ser vad som händer med kostnaden när mixen ändras.

Kontrollera vem som är inlösare och om du får byta. Kassaguiden lyfter att vissa leverantörer låter dig välja inlösare medan andra har fasta avtal, och att du bör kontrollera vilken inlösare som ingår och vilka avgifter som gäller. Vanliga inlösare i Sverige är enligt samma guide Nets (Teller), Bambora, Worldline och Adyen. Konkreta frågor inför signering: Vilken procentsats gäller per korttyp, finns en fast avgift per köp, vad ingår i månadsavgiften, vad kostar terminalen efter bindningstidens slut, och hur lång är avtalsperioden och uppsägningstiden?

Vanliga inlösare i Sverige

Checklista: så läser du avtalet innan du skriver under

Avgiftsmodell: begär en prisbilaga som visar interbankavgift, kortnätverkens avgift och inlösarens marginal separat, samt om avgiften tas ut som rörlig procent, fast avgift per köp eller båda. Se intervallen för debit- och kreditkort i avsnittet om kortmix.

Korttyper: kontrollera att priserna är satta per korttyp och för internationella kort, inte som en enda genomsnittssats. Se avsnittet om förhandling för internationella kort och avsnittet om kortmix för hur kortmixen skiljer sig mellan branscher, till exempel restaurang respektive dagligvaruhandel.

Alla poster: gå igenom transaktionsavgift, fast avgift per köp, månadsavgift, terminal- eller utrustningskostnad, gateway-avgift och PCI-avgift mot listan Stripe beskriver, så att ingen post utanför transaktionsprocenten passerar.

Bindning och startkostnad: notera avtalsperioden (24, 36 eller 48 månader enligt Kassaguiden), eventuell startavgift och terminalhyran enligt prislistan i avsnittet om alla avgiftsposter. Swedbank Pay anger 0 kr i startkostnad, och Stripe uppger att de inte tar ut månads- eller startavgifter.

Effektiv avgift: räkna ut kostnaden i kronor per månad med din egen omsättning och ditt eget antal köp, och jämför med de intervall och publicerade nivåer som anges i avsnitten ovan.

Leverantör och låsning: fastställ vem som är inlösare, om du får byta inlösare inom avtalet och vad prisbilagan binder dig till under avtalsperioden.

Checklista: så läser du avtalet innan du skriver under